Mänskliga rättigheter i en allt mer auktoritär omvärld

måndag 3 december 2018

Lennart Axhamn

Måndagen den 3/12 2018 hade vi Gustaf Lind, enhetschef på Utrikesdepartementet som vår talare.


Gustaf Lind är brorsbarn till vår medlem Gunnar Lind. Gustaf har en gedigen CV, är Juris Dr. har varit statssekreterare under vissa perioder. Nu är han enhetschef på UD för Folkrätt och Mänskliga rättigheter. FN stadgan godkändes 1945 (initiativtagare var Rotary). Presidentfrun Elinor Rosewelt i USA ledde arbetet med mänskliga rättigheter och var klar 10/12 1948. Dokumentet innehåller 30 artiklar och är ett politiskt bindande dokument. Ett antal juridiskt bindande dokument har tagits fram under åren. 
1948 Folkmordskonventionen
1950 Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna
1966 FNs konvention om civila ochpolitiska rättigheter
1966 FN konvetionen om ekonomiska och sociala rättigheter
1982 Konventionen om barns rättigheter
Följande juridiska enheter handhar dispyter: Europadomstolen, FNs kommitté för mänskliga rättigheter, FNs Generalförsamling, FNs Råd för mänskliga rättigheter.
Ett antal argument och motargument: Olika kulturer och sedvänjor i olika länder. Statssuveränitet. Moralismens återkomst som politiskt medel. De auktoritära staterna har lärt sig att mänskliga rättigheter och dess försvarare är farliga. Demokratiska stater som koncentrerar makten till regeringen.
Hur skall man reagera: Ödmjukhet, Allianser, Information, Internationella systemet, stöd till Civilsamhället och journalister.