Katarina berättade att det finns
runt 107 000 företag inom byggbranschen i Sverige. Runt 4000 av dessa är
med i Byggföretagen och motsvarar c:a 1/3 av byggbranschen i Sverige. Byggandet
i Sverige genererar runt 11% av BNP. Hon nämnde att det finns stor brist på
bostäder i Sverige. Kommunernas VA-system är i stort behov av renovering och
kapacitetshöjning. Vi har Klimatomställningen att ta hänsyn till och en stor
grön revolution att hantera. Kalk från Slite på Gotland har fått ett 4 år långt
tillstånd till fortsatt brytning. Kriget i Ukraina har stört leveranskedjorna
för bl.a pakett och kakel/klinkers för byggbranschen. Kostnadsexplosionen och
den höga inflationen samt den höjda räntan har resulterat i kraftigt sänkta
prognoser för nybyggandet. Senaste byggboom inträffade 2017-2018. Stora
satsningar i norr som Northvolt och Kiruna resulterar i brist på infrastruktur,
bostäder transporter och el. Bristen pressar upp prisnivån. Normalt behöver det
byggas runt 70 000 bostäder per år i Sverige. Prognosen för 2023 är på
20 000-30000 nya bostäder.1990-talets byggkris gav en tappad generation av
byggare i Sverige.
Den svenska administrationen behöver
bli mer effektiv. ID-handlingar för utländsk arbetskraft är inte harmoniserad
mellan Arbetsmiljöverket och Skatteverket. Det finns ett ID-kort som heter
ID-06 som borde gälla för all utländsk arbetskraft i Sverige. Vi har problem
med marktilldelning, där krav måste ställas på den som fått tilldelning och utökad
uppföljning. Fusket bland oseriösa entreprenörer måste bort. Behåll bra
utbildning och rimligt antal utbildningsplatser så att vi efter nuvarande lågkonjunktur
kan sätta full fart på byggandet. Förkorta tillståndsprocesserna för
nybyggnation från nuvarande 6-7 år till avsevärt kortare tid för att få sätta
spaden i marken.
